Val
Kikade på ”Utfrågningen” på SVT idag och Lars Ohly var betydligt bättre än vad jag kunnat hoppats på. Han (och hela V) ska såklart få min röst i riksdagen, fast det visste jag i och för sig innan också. Hur som helst blev jag bitvis riktigt rörd. Å andra sidan blev jag rörd när även Reinfelt med sina stora och sorgsna ögon visade sig i rutan någon minut härom veckan, men i det fallet kanske jag kan skylla på att det är val-ståhejet som gör mig känslomässigt labil?
Andra bloggar om: val 2006
1 comments »Längesen
Jag har inte bloggat för jag har gjort annat. Minns dock inte vad, men idag började jag iaf på Sthlms Universitet. Kaffet är 4 kr dyrare där än på Lunds genusinstitution samt att jag serverades (och mumsade i mig) fisksås…av misstag. Fast det var så förfärande hemsk smak att jag inte direkt mumsade. Senaste tiden har resturanger lurat i mig både fisk och kyckling av misstag. Jag ska sluta äta någon annanstans än hemma. Det är uppenbarligen bara jag själv som kan låta bli att servera mig fisk och kyckling.
Nu kom glassbilen förbi, fast jag köpte ingen glass. Jag har 900 sidor att läsa så jag måste gå nu. Hola!
Bekännelse
Ingen idé att jag besöker någon blogg.
Ingen idé att jag tittar på tv.
Ingen idé att jag gör någonting överhuvudtaget för jag jagar ändå bara upp mig och odlar ett enormt och oproportionerligt antifeministhat (det vill säga hat riktat mot antifeminism). Lika bra att lägga sig i mörkret och låtsas sluta existera. För i mörkret kan ingen komma åt en, åtminstone ingen antifeminist. Yttrandefrihet känns överskattat.
Hola!
(Jobbat, sovit, varit på sjukhus med farmor, jobbat. Inte hunnit blogga, så jag förstår att jag varit hemskt saknad. Speciellt av alla ”Emma Andersson + naken”- besökare, va!)
0 comments »Strippskola
Trött och lite sjuk. Läste precis på aftonbladet.se (orkar inte gå tillbaka och hitta länken, är sjuk ju) att Pamela Anderson och Dita von Teese ska starta strippskola. Vilken tur att jag redan har en skola att gå i då. Må hända att det är mer action på deras skola än på genusinstitutionen men action är överskattat,
Godnatt!
Tvärt emot
Inte konstigt att jag alltid glömmer bort allt, sällan vinner argumentationer och en mängd andra mindre bra saker. Jag gör ju tvärt emot vad Dr Phil har lärt mig. Men hur gör han själv?
0 comments »Ett telefonsamtal bort
Jag har ingen papperstidning. Jag läser bara nyheter på Internet och text-tv, förutom de tidningar som finns gratis på pendeln. Men allt jag läser är bara tråkigt och strunt. Alla nyheter är dåliga. Det sa jag också när Svenska Dagbladet ringde mig och försökte sälja mig en prenumeration. Jag gör ett försök att fly genom att läsa Det andra könet. Men på något sätt lyckas även de Beauvoir bli måltavla för min ilska. Efteråt skäms jag lite. Min mormor är 84 år och har aldrig visat minsta tecken på bitterhet. Allt medan jag känner cynismen växa för varje artikel jag läser, för varje tv-program jag ser och för varje nyhet jag hör. Jag börjar bli obehaglig. Tänk om jag struntar i valet och tänk om jag struntar i allt och istället ringer Al-Qaida och frågar lite blygsamt om jag får va med.
2 comments »Unika partiet- nej, bara väldigt tråkigt
Jag hade lovat mig själv att varken skriva om Unika Partiet eller ägna det särskilt mycket tankeverksamhet, men jag ger upp.
Min första tanke när jag fick höra att Linda Rosing blivit partiledare för ett nytt parti var positiv. Det mesta är i allmänhet bättre än att vika ut sig med, varav politik i synnerhet är att föredra. Min första tanke var att Linda Rosing har rest sig upp och att hon äntligen ska visa kvällspressen och alla andra att hon är så mycket mer än den passiva och handlingsförlamade stackare de framställt henne som. Linda Rosing är trött på ytlighet. Linda Rosing vill agera. Äntligen, tänkte jag. Men tji fick jag.
Jag tänker på Kimber i Nip/Tuck. Efter att ha blivit överfallen och kidnappad av karvaren upplever hon sig ha nått någon slags upplysning: skönhet är förbannelse trots allt. Hon tar avstånd från allt vad ytlighet heter och från sitt gamla liv. Hon lämnar Christian, hon lämnar pornografin. Hon börjar om på nytt.
När jag glad i hågen traskar in på Unika Partiets hemsida är det just något nytt jag förväntar mig. Kanske inte något unikt, men i alla fall något lite mindre vanligt. Så fort sidan dyker upp på skärmen möts vi av två bilder. Och nej, inga handikappade, utslagna eller andra människor partiet säger sig kämpa för finns på bild. Inte heller någon slags partisymbol. De två bilderna förställer Linda Rosing, varav den översta bilden med några få justeringar gott skulle kunna finnas med i Bingo Rimérs Samlade Verk. Jag syftar inte på att hon är blond eller har stora bröst. Hon har rätt att ha vilken hårfärg hon vill och brösten sitter där de sitter. Jag syftar på bildens upplägg. Jag syftar på hur fingret är en hårsmån ifrån att nudda munnen. Jag syftar på det välkammade håret som lydigt lägger sig över bysten. Jag syftar på hur allt är som det brukar vara. Det är ingen oordning, det är inget kaos. Det är inte ens en mildare form av revolt. Det är inget unikt. Det är bara som vanligt.
I en intervju i Expressen får Linda Rosing frågan:”Höger eller vänster, vilken väg tar du?”, varav hon svarar ”Jag går rakt fram, min egen väg.” Men här kommer kruxet: det finns ingen egen väg. Vi lever i en verklighet där verkliga beslut ger verkliga konsekvenser. Det finns underklass, medelklass och överklass. Det finns inget rakt fram. Det finns arbetarkvinnor, det finns arbetarmän. För att jämna ut samhällets ekonomiska skillnader måste vi ta ställning till vilka beslut vi ska fatta. Sänka sjukersättningen ger verkliga konsekvenser, som verkliga människor drabbas av. Privatisera vården ger verkliga konsekvenser, som verkliga människor drabbas av. Det finns ingen egen väg, och framför allt ingen unik väg. Och föressten; varför inte gå med i ett redan etablerat parti och försöka förbättra partiet ifråga? Varför kan inte Linda Rosing o dyl. engagera sig som kassörskan, tågkonduktören eller som förskoläraren? Varför detta PR-törstande, ändlösa hunger efter bekräftelse, uppmärksamhet och att bli sedd? En maktposition gör en inte till en bättre människa, det mättar endast egot tillfälligt. Fråga Göran Persson. Det är inget unikt, bara väldigt vanligt.
Jag är till och med betydligt mer imponerad av en karaktär i en tv-serie som tar avstånd från ytlighet än verklighetens bisarrt PR-besatta människor. Det verkar som att den som gapar efter mycket får hela förbannade stycket. Det är inget unikt. Bara väldigt tråkigt.
Andra bloggar om: unika partiet, linda rosing
Fredagskväll
Jag insåg vilket slöseri det är att låta min serie Fredagskväll (Ingen tycker om mig) att ligga i en mapp och skräpa, när den borde vara här och trösta alla olyckliga små själar!
Mat utan djur...fast med lamm
Idag traskade jag, faster och beno i väg till Kulturhusets terrass för att titta på Live-Mat, vilket bestod av ett par kockar och Peter Wahlbeck. Temat var Mat utan djur, vilket var anledningen till att vi gick dit. Publiken fick smaka av maten som tillagades på scenen. Dessvärre avrundades föreställningen med ett smakprov på lite lamm. Det är en konstig värld vi lever i.